borjeviberg

Kom aldrig ens ut. Vädret, eller rättare. hoten/löftena om vädret, avskräckte. Från balkongen kunde jag se hur det vi kallar brännbollsplanen - används nu till detta men är något helt annat - fylldes mer och mer med vatten. Paraplyer passerade utanför huset. Andra sidans parkering, som på söndagar så här vintertid brukar ha kanske 15-20 bilar extra, som är försvunna redan måndag förmiddag, har den här söndagen bara attraherat sex-sju extra bilar. Antagligen är det så att även spanjorer kollar väderleksförutsägelserna och inte bryr sig om att besöka sina sommarställen om vädret ska bli alltför osomrigt.

Det blev läsning i stället - börjat med Siri Hustvedts vad jag älskade - TV, siesta. Sent på kvällen såg jag vad som måste ha varit en av Robert Redfords och Jane Fondas första filmer, med Marlon Brando i en av huvudrollerna. Som vanligt dubbat till spanska.

Jag tror att det faktum att t.ex. Robert Redford och Barack Obama talar så bra spanska på Tv och i filmer (även om röstlikheten sällan är så stor) är ett av skälen till att alltför många spanjorer talar engelska så erbarmligt.

I brist på så mycket mera att berätta - några Cullerabilder.



Den första bilden är tagen från balkongen i vår första lägenhet här och visar inte mycket mer än huskaraktären.  Den andra är tagen i utkanten av småbåtshamnen i floden.
Bilderna tre och fyra är från stranden San Antoní i slutet av oktober. Varmt, också i vattnet.
Bilden längst till höger: egen paella på balkongen en sen kväll i oktober.