29 april
Inte mycket att berätta om. Vi körde, rastade. körde igen. Handlade lunch - se senare bild - på Carrefour; det gäller att hålla stilen. Tyvärr gällde inte mitt spanska Carrefourkort.
En gång körde vi fel. Vi valde Darmstadt eller Frankfurt som övernattningsställe men infarten till Darmstadt bestod av ett jättelikt vägbygge så vi kom aldrig till den avfart vi skulle ta. Då struntade vi i Frankfurt också och siktade i stället på Giessen, vilket i verkligheten skulle vara den mindre grannstaden Linden. Där hittade vi lätt och kom hit lite före nio.
Inga norrmän i dag, och inte heller några svenskar. Men jättemycket lastbilar på vägarna och rastplatserna. Lastbilarna blev inget riktigt problem förrän efter kl. 19. Först då får de lov att göra omkörningar. Det gjorde de.
Det har varit jättevarmt i dag, varmare än någon gång tidigare i år. 28-30 skuggrader under många timmar. Tyvärr går det över i morgon och blir normal vår, kanske till och med lätt regn i Flensburg som är vårt övernattningsmål.
Den tredje sista franska rasten tog vi i en stad vars namn är fullkomligt borta från minnet. Jag fotograferade närmast för att området vi var i såg ut som om det lika gärna kunde ha varit i Sverige. Husen och träden ser nordiska ut även om de senare antagligen är väsentligt grönare än om de "bott" i Sverige just nu. Vi satt ute och fikade i skuggan till vänster:
En dryg timme senare stannade vi igen. Kommer inte ihåg varför men här såg vi årets första blommor av bekant svenskt slag. Bild!
Vi var nu hungriga och hoppades komma till en stad med något större matvaruhus. Starx innan Mulhouse hände det. Vi såg - så klart - Carrefour lite framför oss. Några svängar och så var vi där. Baguette, konstiga, mjuka kringlor, vatten och yoghurt blev den förträffliga grunden för både lunch och ständiga mellanmål i bilköerna. Müsli och andra tillbehör hade vi i bilen, skedar och papperstallrikar också. Förtäringen skedde i en förtjusande miljö på Parkplatz Neuenburg-Ost.
Vi vill gärna vara anonyma men händerna på bilden tillhör en av oss. I plastasken finns det linfrö, spanskt. Dess- värre hade den här rastplatsen ingen kaffebar och ingen annan bar heller. Men en toalett och tillfälligtvis på en bänk en sovande chaufför med väl tilltagen mage inte skymd av någon skjorta eller annat onödigt.
En halvtimme senare fick vi vårt kaffe. Breisgau Ost hette rastplatsen. Och nästan två timmar senare var det dags igen, den här gången på Bruchsal-Ost, en stor rastplats med stor restaurangavdelning. De här platserna är bara värda varsin mindre bild:
På den senare platsen tog jag två bilder till. Publicerar den ena:
Det kunde ha blivit en lyckad bild om inte den tänkta huvudpersonen hade smitit mellan det att jag siktat in den och jag hann trycka för fotografering. Men den sjöng mycket och vackert - innan.
Här i Linden är det mycket lugnt nu. Inga bilar men ibland kan man höra tåg som passerar en bit bort. Tråkigt nog är vi inte hungriga så både Burger King och MacDonalds i kvarteren intill får klara sig utan oss.
Automatcappuccinon här är den bästa hittills på resan.
En gång körde vi fel. Vi valde Darmstadt eller Frankfurt som övernattningsställe men infarten till Darmstadt bestod av ett jättelikt vägbygge så vi kom aldrig till den avfart vi skulle ta. Då struntade vi i Frankfurt också och siktade i stället på Giessen, vilket i verkligheten skulle vara den mindre grannstaden Linden. Där hittade vi lätt och kom hit lite före nio.
Inga norrmän i dag, och inte heller några svenskar. Men jättemycket lastbilar på vägarna och rastplatserna. Lastbilarna blev inget riktigt problem förrän efter kl. 19. Först då får de lov att göra omkörningar. Det gjorde de.
Det har varit jättevarmt i dag, varmare än någon gång tidigare i år. 28-30 skuggrader under många timmar. Tyvärr går det över i morgon och blir normal vår, kanske till och med lätt regn i Flensburg som är vårt övernattningsmål.
Den tredje sista franska rasten tog vi i en stad vars namn är fullkomligt borta från minnet. Jag fotograferade närmast för att området vi var i såg ut som om det lika gärna kunde ha varit i Sverige. Husen och träden ser nordiska ut även om de senare antagligen är väsentligt grönare än om de "bott" i Sverige just nu. Vi satt ute och fikade i skuggan till vänster:
En dryg timme senare stannade vi igen. Kommer inte ihåg varför men här såg vi årets första blommor av bekant svenskt slag. Bild!
Vi var nu hungriga och hoppades komma till en stad med något större matvaruhus. Starx innan Mulhouse hände det. Vi såg - så klart - Carrefour lite framför oss. Några svängar och så var vi där. Baguette, konstiga, mjuka kringlor, vatten och yoghurt blev den förträffliga grunden för både lunch och ständiga mellanmål i bilköerna. Müsli och andra tillbehör hade vi i bilen, skedar och papperstallrikar också. Förtäringen skedde i en förtjusande miljö på Parkplatz Neuenburg-Ost.
Vi vill gärna vara anonyma men händerna på bilden tillhör en av oss. I plastasken finns det linfrö, spanskt. Dess- värre hade den här rastplatsen ingen kaffebar och ingen annan bar heller. Men en toalett och tillfälligtvis på en bänk en sovande chaufför med väl tilltagen mage inte skymd av någon skjorta eller annat onödigt.
En halvtimme senare fick vi vårt kaffe. Breisgau Ost hette rastplatsen. Och nästan två timmar senare var det dags igen, den här gången på Bruchsal-Ost, en stor rastplats med stor restaurangavdelning. De här platserna är bara värda varsin mindre bild:
På den senare platsen tog jag två bilder till. Publicerar den ena:
Det kunde ha blivit en lyckad bild om inte den tänkta huvudpersonen hade smitit mellan det att jag siktat in den och jag hann trycka för fotografering. Men den sjöng mycket och vackert - innan.
Här i Linden är det mycket lugnt nu. Inga bilar men ibland kan man höra tåg som passerar en bit bort. Tråkigt nog är vi inte hungriga så både Burger King och MacDonalds i kvarteren intill får klara sig utan oss.
Automatcappuccinon här är den bästa hittills på resan.
Kommentarer
Trackback
