28 april
Kväll i Bourg-en-Bresse. Har just sett Barcelona vinna mot Inter med 1-0 och därmed bli utslaget. Spel mot ett mål. Inters. Men Inters försvarsspel var enormt - och matchen blev tråkig.
Dagen har igen varit jättevarm. Vi startade före halv tio och körde en hel del på route national och ännu mindre vägar. Då och då tyckte vi att det gick för sakta. När trafiken är så tät som den var i dag hjälper det inte att man får köra i nittio eller hundra på de mindre vägarna. Det går inte att köra så fort, det går inte att köra om. Snitt- hastigheten hamnar lätt under femtio kilometer i timmen. Vi växlade därför ibland av med motorvägar och från några mil söder om Lyon blev det bara motorvägar.
Större delen av dagen har vi kunnat se berg/bergskedjor, Pyrenéerna några hundra meter i början - vi kunde se snön på topparna - sedan Ardecherna och så Jura. Bergen norr om Perpignan är inte så kala som många av dem söderut och inte så höga. Men vackra. Apelsinodlingarna för länge sedan borta, i stället mycket vin. brödsäd, raps/ryps (?) mm.
Vi hade funderat på både Macon och B.-en-B. som övernattningsställe. Vi valde B.-en-B. dels för att vi ville köra en så östlig väg som möjligt genom Tyskland - både för att slippa några av de värsta "kreuzen" och för att den östligare vägen är vackrare, dels för att Etaphotellet Nord i B.-en-B. har gratis internet.
Det var lite knepigt att i förväg veta hur vi skulle köra i Lyonområdet. Vår kartbok är snålt skuren - mitt i Lyon - och inte mycket till hjälp. Det är klart att Viamichelins detaljanvisningar skulle fixat det men som optimist trodde jag på någon sorts under. Och det fanns: på en av skyltarna till den i början gemensamma vägen till Paris, Strassbourg och Genève kune vi läsa: Bourg-en-Bresse, följ Strassbourg. Det gjorde vi och så blev det hela riktigt lätt. Även på motorvägarna var trafiken intensiv. Bitvis mängder av lastbilar varav en del ägnade sig åt de där omkörningarna som oftast tar gräsligt lång tid.
Det hände inte något annat speciellt på vägen hit än att vi på en rastplats blev tilltalade av ett norskt par som med ett leende påpekade att det var lång väg kvar.
Lite hungriga när vi kom fram. Restaurangen bredvid - den enda på minst två kilometers avstånd - var skitdyr; pizzorna kostade 14 EURO och mer. Omöjligt. Så vi körde in i staden, såg och funderade lite över MacDonalds men hittade sedan ett stort matvaruhus - Casino. Det mesta var dyrt, mycket dyrare än i Spanien och nog i snitt dyrare än i Sverige. Det blev lite ActiVia, paprika (skitdyr), mörk choklad och lite till. I packningen har vi müsli så näringsintaget fixades - med papptallrikar och egna skedar. Kaffe från hotellets automat.
Det är inte lämpligt att fotografera när man kör. Och det går - ju - inte att stanna annat änpå rastplatser när man kör på motorvägar - och knappt annars heller. Så dagens bildskörd kommer från några rastplatser:

Minns inte var jag tog bilden men det var här vi mötte de glada norrmännen.

Den stora franska/franskägda (?) varuhuskedjan Carrefour som nu tagit stora marknadsandelar också i Spanien har tydligen också gett sig in i kampen om rastställena.
Vi har kört stora delar av dagens väg så många gånger att vi känner igen nästan varenda en rastplats. Men för- ändringar sker. Det här med Carrefour är en av dem. Och fortfarande har vi nog några kvar att besöka. Sista bilden för dagen visar en nyupptäckt äldre rastplats, mindre än de flesta, med svindyrt kaffe.

Dagen har igen varit jättevarm. Vi startade före halv tio och körde en hel del på route national och ännu mindre vägar. Då och då tyckte vi att det gick för sakta. När trafiken är så tät som den var i dag hjälper det inte att man får köra i nittio eller hundra på de mindre vägarna. Det går inte att köra så fort, det går inte att köra om. Snitt- hastigheten hamnar lätt under femtio kilometer i timmen. Vi växlade därför ibland av med motorvägar och från några mil söder om Lyon blev det bara motorvägar.
Större delen av dagen har vi kunnat se berg/bergskedjor, Pyrenéerna några hundra meter i början - vi kunde se snön på topparna - sedan Ardecherna och så Jura. Bergen norr om Perpignan är inte så kala som många av dem söderut och inte så höga. Men vackra. Apelsinodlingarna för länge sedan borta, i stället mycket vin. brödsäd, raps/ryps (?) mm.
Vi hade funderat på både Macon och B.-en-B. som övernattningsställe. Vi valde B.-en-B. dels för att vi ville köra en så östlig väg som möjligt genom Tyskland - både för att slippa några av de värsta "kreuzen" och för att den östligare vägen är vackrare, dels för att Etaphotellet Nord i B.-en-B. har gratis internet.
Det var lite knepigt att i förväg veta hur vi skulle köra i Lyonområdet. Vår kartbok är snålt skuren - mitt i Lyon - och inte mycket till hjälp. Det är klart att Viamichelins detaljanvisningar skulle fixat det men som optimist trodde jag på någon sorts under. Och det fanns: på en av skyltarna till den i början gemensamma vägen till Paris, Strassbourg och Genève kune vi läsa: Bourg-en-Bresse, följ Strassbourg. Det gjorde vi och så blev det hela riktigt lätt. Även på motorvägarna var trafiken intensiv. Bitvis mängder av lastbilar varav en del ägnade sig åt de där omkörningarna som oftast tar gräsligt lång tid.
Det hände inte något annat speciellt på vägen hit än att vi på en rastplats blev tilltalade av ett norskt par som med ett leende påpekade att det var lång väg kvar.
Lite hungriga när vi kom fram. Restaurangen bredvid - den enda på minst två kilometers avstånd - var skitdyr; pizzorna kostade 14 EURO och mer. Omöjligt. Så vi körde in i staden, såg och funderade lite över MacDonalds men hittade sedan ett stort matvaruhus - Casino. Det mesta var dyrt, mycket dyrare än i Spanien och nog i snitt dyrare än i Sverige. Det blev lite ActiVia, paprika (skitdyr), mörk choklad och lite till. I packningen har vi müsli så näringsintaget fixades - med papptallrikar och egna skedar. Kaffe från hotellets automat.
Det är inte lämpligt att fotografera när man kör. Och det går - ju - inte att stanna annat änpå rastplatser när man kör på motorvägar - och knappt annars heller. Så dagens bildskörd kommer från några rastplatser:

Minns inte var jag tog bilden men det var här vi mötte de glada norrmännen.

Den stora franska/franskägda (?) varuhuskedjan Carrefour som nu tagit stora marknadsandelar också i Spanien har tydligen också gett sig in i kampen om rastställena.
Vi har kört stora delar av dagens väg så många gånger att vi känner igen nästan varenda en rastplats. Men för- ändringar sker. Det här med Carrefour är en av dem. Och fortfarande har vi nog några kvar att besöka. Sista bilden för dagen visar en nyupptäckt äldre rastplats, mindre än de flesta, med svindyrt kaffe.

Kommentarer
Trackback