27 april
I Frankrike, helt enligt plan.
Morgonen började så här - lugnt, varmt, vackert:
Men snart blev det kaotiskt. Halv nio ringde det på vår dörr och lite senare fanns tre damer från agenturen där, gick genom. noterade och presenterade sedan det ekonomiska utfallet. Vi fick tillbaka 70 EURO; jag hade hoppats på 100. That's life. Det kaotiska bestod förutom av agenturens aktiviteter i att vi inte hunnit packa bilen och att damerna hade bråttom. Bilen blev så full att vi gav upp försöken att få hem en del. Så här såg bilen ut när vi drack vårt första kaffe i utkanten av Cullera:
Vi körde norrut i huvudsak på gratisvägar som var motorvägar, nationalvägar och någon gång på en riktigt smal, S-kurverik väg. Denna sista var fantastisk, gick genom skogar med verkligt försommarlummig grönska och här och där mindre ängar. På en av dessa såg vi detta:
Det här är i norra Spanien, inte så långt söder om L'Escala. Det var tur att vi slarvade med kartläsningen för annars hade vi inte hamnat på den vägen. Vi passerade också avtagsvägar till Roses, Llanca med flera bekanta städer.
Vi fikade några gånger, men hade också med oss egen (rest)mat som vi ännu inte lyckats äta upp. Några bilder:
På det sista stället, Le Laetitia, är vi redan i café-au-lait-land; cortadon och con lechen är (redan) saknad.
Nu bor vi alltså På Etap Hotel Perpignan Nord. Det är inte fullbelagt men när jag skriver detta kan jag genom det öppna fönstret se att det fortsätter att komma gäster.
Personalen är supervänlig och bjuder oss på frukosten eftersom deras datasystem pajat och de inte kan se vilken rabatt vi eventuellt har rätt till. Internet är gratis och snabbt men lite reklamhyss stör ibland.
I morgon siktar vi på att ta oss till Macon.
Morgonen började så här - lugnt, varmt, vackert:
Men snart blev det kaotiskt. Halv nio ringde det på vår dörr och lite senare fanns tre damer från agenturen där, gick genom. noterade och presenterade sedan det ekonomiska utfallet. Vi fick tillbaka 70 EURO; jag hade hoppats på 100. That's life. Det kaotiska bestod förutom av agenturens aktiviteter i att vi inte hunnit packa bilen och att damerna hade bråttom. Bilen blev så full att vi gav upp försöken att få hem en del. Så här såg bilen ut när vi drack vårt första kaffe i utkanten av Cullera:
Vi körde norrut i huvudsak på gratisvägar som var motorvägar, nationalvägar och någon gång på en riktigt smal, S-kurverik väg. Denna sista var fantastisk, gick genom skogar med verkligt försommarlummig grönska och här och där mindre ängar. På en av dessa såg vi detta:
Det här är i norra Spanien, inte så långt söder om L'Escala. Det var tur att vi slarvade med kartläsningen för annars hade vi inte hamnat på den vägen. Vi passerade också avtagsvägar till Roses, Llanca med flera bekanta städer.
Vi fikade några gånger, men hade också med oss egen (rest)mat som vi ännu inte lyckats äta upp. Några bilder:
På det sista stället, Le Laetitia, är vi redan i café-au-lait-land; cortadon och con lechen är (redan) saknad.
Nu bor vi alltså På Etap Hotel Perpignan Nord. Det är inte fullbelagt men när jag skriver detta kan jag genom det öppna fönstret se att det fortsätter att komma gäster.
Personalen är supervänlig och bjuder oss på frukosten eftersom deras datasystem pajat och de inte kan se vilken rabatt vi eventuellt har rätt till. Internet är gratis och snabbt men lite reklamhyss stör ibland.
I morgon siktar vi på att ta oss till Macon.
Kommentarer
Trackback
