20 april
Ny sommardag, men mest sol genom tunna moln. Några grader över tjugo men stranden lockade inte i dag. Det blev i stället en ny utflykt, denna gång inåt landet. Vi körde den här gången genom slättland med odlingar på båda sidor om vägarna. Inte alls bara apelsiner; vi såg många andra fruktträd. Och potatis och en hel del som vi inte kunde identifiera. Vad kan det här vara?
Och det här?
Vi hade ingen körplan, sökte bara efter orter vi inte besökt tidigare. Det är inte så lätt, vi har kört runt en hel del. Fast Spanien är ju stort och fullt av städer och mindre orter.
Först hittade vi Alginet, en liten stad. Där var inte så mycket att se på men vi var både hungriga och törstiga. Det fick bli en bar. De flesta var märkligt nog stängda. Vi tog första bästa, en gammal bar utan restaurangdel. Det verkade som om de inte var så vana vid hungriga gäster överhuvudtaget för när vi beställde en bocadillo och diverse kaffe tog det lång tid innan vi fick bocadillon. Kanske var någon tvungen att gå iväg och köpa brödet?
Efter ett onödigt besök i en av stadens urbanisationer - isolerad, verkade genomtråkig - hittade vi ut ur staden, irrade lite men bestämde oss för en körriktning. Så småningom såg vi skyltar till en ort som heter Pobla Llarga. Namnet lät lockande. När vi såg skylten var vi bara några kilometer därifrån.
Infarten var maffig. Jättebreda gator, hus som alla såg nybyggda ut. Och fullt med sådant här längs gatan vi började på.
Det var lätt att hitta centrum. Åtminstone tror vi att det var där vi var. När vi såg en calle peatonal, en gågata med ett par befolkade barer parkerade vi. Så här såg gågatan ut:
I den här centrala delen var allting litet utom kyrkan. Husen hade bara undantagsvis mer än två våningar. Men det fanns två skolor på gågatan, ett par lekparker och runt hörnet i slutet fanns det ännu en pampig plats med den obligatoriska baren, den här gången av det lite större slaget:
Staden har inte ens 4.500 invånare så både platsen på bilden ovan och de än mer maffiga gatorna där vi körde in ter sig lite märkliga. Vi gick bara runt ett ganska stort kvarter och körde sedan därifrån. Till vår stora glädje såg vi att man trots de smala centrumgatorna ändå hade lyckats lösa borgmästarämbetets parkeringsproblem - med en skylt som vi aldrig sett tidigare:
På vägen hem handlade vi för sista gången den här omgången i Spanien tyskt bröd och youghurt. En del av kvällen ägnade jag åt matchen Inter - Barcelona. Landssorg i Spanien? Barcelona var förvånansvärt ineffektivt, Messi kom ingenstans. Det måste till ett annat spel i returen.
Nu är det mycket tyst här - i huset och utanför. Ljuden från odlingsområdet kan jag inte identifiera, i varje fall låter inte svenska gräshoppor så. Nöjesfältet är nermonterat. Om ca. en halvtimme bryts tystnade tillfälligt av bilen som tömmer containrarna med hushållssopor, de gröna, här utanför.
I morgon ska det bli ännu varmare: min. 13, max. 23 i Valencia.
Och det här?
Vi hade ingen körplan, sökte bara efter orter vi inte besökt tidigare. Det är inte så lätt, vi har kört runt en hel del. Fast Spanien är ju stort och fullt av städer och mindre orter.
Först hittade vi Alginet, en liten stad. Där var inte så mycket att se på men vi var både hungriga och törstiga. Det fick bli en bar. De flesta var märkligt nog stängda. Vi tog första bästa, en gammal bar utan restaurangdel. Det verkade som om de inte var så vana vid hungriga gäster överhuvudtaget för när vi beställde en bocadillo och diverse kaffe tog det lång tid innan vi fick bocadillon. Kanske var någon tvungen att gå iväg och köpa brödet?
Efter ett onödigt besök i en av stadens urbanisationer - isolerad, verkade genomtråkig - hittade vi ut ur staden, irrade lite men bestämde oss för en körriktning. Så småningom såg vi skyltar till en ort som heter Pobla Llarga. Namnet lät lockande. När vi såg skylten var vi bara några kilometer därifrån.
Infarten var maffig. Jättebreda gator, hus som alla såg nybyggda ut. Och fullt med sådant här längs gatan vi började på.
Det var lätt att hitta centrum. Åtminstone tror vi att det var där vi var. När vi såg en calle peatonal, en gågata med ett par befolkade barer parkerade vi. Så här såg gågatan ut:
I den här centrala delen var allting litet utom kyrkan. Husen hade bara undantagsvis mer än två våningar. Men det fanns två skolor på gågatan, ett par lekparker och runt hörnet i slutet fanns det ännu en pampig plats med den obligatoriska baren, den här gången av det lite större slaget:
Staden har inte ens 4.500 invånare så både platsen på bilden ovan och de än mer maffiga gatorna där vi körde in ter sig lite märkliga. Vi gick bara runt ett ganska stort kvarter och körde sedan därifrån. Till vår stora glädje såg vi att man trots de smala centrumgatorna ändå hade lyckats lösa borgmästarämbetets parkeringsproblem - med en skylt som vi aldrig sett tidigare:
På vägen hem handlade vi för sista gången den här omgången i Spanien tyskt bröd och youghurt. En del av kvällen ägnade jag åt matchen Inter - Barcelona. Landssorg i Spanien? Barcelona var förvånansvärt ineffektivt, Messi kom ingenstans. Det måste till ett annat spel i returen.
Nu är det mycket tyst här - i huset och utanför. Ljuden från odlingsområdet kan jag inte identifiera, i varje fall låter inte svenska gräshoppor så. Nöjesfältet är nermonterat. Om ca. en halvtimme bryts tystnade tillfälligt av bilen som tömmer containrarna med hushållssopor, de gröna, här utanför.
I morgon ska det bli ännu varmare: min. 13, max. 23 i Valencia.
Kommentarer
Trackback
