10 april
Vilken dag! Den började lugnt med en liten utflykt till Dosel, en av Culleras nordligaste stränder. Tämligen orörd, dyner - ganska ovanligt här där det verkar som om plana strandpromenader prioriteras -, bara två restauranger, som för övrigt båda såg ut att vara på väg att öppnas för första gången i år. Mest villor, bebyggelse bara ytterligare några hundra meter norrut, odlingar några hundra meter in mot land. En hel del folk på stranden, nästan vindstilla, varmt. Då - innan jag förstått vad som skulle hända senare - tänkte jag mig ett blomtema och lite andra funderingar. Det blir inte så men här kommer lite blommor.
Det finns många fler bilder som jag tänkte lögga in. Men nu över till kvällen.
Vi hade inte lyckats tyda informationen helt i presentationen av festes mayores. Vi hade förstått att det skulle handla om en processionen med kastellets jungfru. Vi trodde oss veta var den skulle sluta men inte var den skulle börja. Eftersom jungfrun var kastellets jungfru var det rimligt att processionen skulle börja vid kastellet. Men ändå. Kastellet ligger högt uppe på berget och närmsta vägen var en ganska brant och lång zickzakväg ner till
gamla stan, till saluhallen, el Mercado.
När vi var nästan framme vid saluhallen såg vi att hela zickzackvögen var upplyst inte bara av de vanliga lamporna utan också av en mängd kulörta lampor och att människor var på uppför. Processionen skulle alltså börja där, vid kastellet. Jag sökte upp vägen och började gå uppför. När processionen började var jag rejält varm. Jag hade inte hunnit ända upp och stannade i ett vinkelhörn. Där skulle jag kunna se allt och fotografera. Problemet med det senare var som vanligt alla lamporna i kombination med mörkret.
Processionen var enorm, mer än tusen pesoner. Musikgrupper omväxlande med folkdansgrupper, fallasgrupper, andra människor utstyrda i märkliga kläder, människor i vanliga kläder. Så småningom, nästan sist, kom jungfrun buren av ett tiotal män, som gick i den vaggande stil som är så utmärkande för sådana bärargrupper.
Processionen inleddes med några kraftiga bomber och med vissa mellanrum sköts flera bomber upp, en i varje omgång. Den enda vägen ner var processionens väg. Eftersom jag väntat in jungfrun var jag nästan sist. Efter några hundra meter kom vi in i den bebyggelse som klättrade uppför berget. Överallt fullt med åskådare som stod och satt längs vägen, på vägen och på de små tomterna, i fönstren. Dörrar in i vardagsrum var öppna, folk satt och stod även där. Hela tiden mycket ljud, trummor, skratt, prat; när jungfrun placerades på sitt bord applåder.
Så var det dags för det nästan obligatorika fyrverkeriet. Det var enormt, det största jag sett.
En halvtimme - kanske - senare började fas två. Jungfrun skulle till kyrkan Santos Juanes strax intill. Det visade sig att även det skulle ta sin tid. Olika dansgrupper, barn, vuxna visade upp sitt kunnande längs vägen till kyrkan, musikgrupper spelade, fallasgrupper gick. Så småningom, nästan sist, bars jungfrun, nu på en annan ställning full med lampor. Alla gick mycket, mycket långsamt, pauser under dansuppvisningarna. Allra sist kom Santa Cecilias Banda Symfonica och spelade mycket vackert.
Under fas två hann vi med att ta oss in på en bar längs processionsvägen och ta varsin kaffe - cortado och con leche - och titta lite på matchen Real Madrid-FC Barcelona. Barcelona ledde då med 2-0 och vann, som jag väntat.
Långt innan vi kom hem var det söndag. Vi hade varit ute länge och var hungriga och trötta.
Avslutningsvis några bilder från fas ett och fas två.
Det finns många fler bilder som jag tänkte lögga in. Men nu över till kvällen.
Vi hade inte lyckats tyda informationen helt i presentationen av festes mayores. Vi hade förstått att det skulle handla om en processionen med kastellets jungfru. Vi trodde oss veta var den skulle sluta men inte var den skulle börja. Eftersom jungfrun var kastellets jungfru var det rimligt att processionen skulle börja vid kastellet. Men ändå. Kastellet ligger högt uppe på berget och närmsta vägen var en ganska brant och lång zickzakväg ner till
gamla stan, till saluhallen, el Mercado.
När vi var nästan framme vid saluhallen såg vi att hela zickzackvögen var upplyst inte bara av de vanliga lamporna utan också av en mängd kulörta lampor och att människor var på uppför. Processionen skulle alltså börja där, vid kastellet. Jag sökte upp vägen och började gå uppför. När processionen började var jag rejält varm. Jag hade inte hunnit ända upp och stannade i ett vinkelhörn. Där skulle jag kunna se allt och fotografera. Problemet med det senare var som vanligt alla lamporna i kombination med mörkret.
Processionen var enorm, mer än tusen pesoner. Musikgrupper omväxlande med folkdansgrupper, fallasgrupper, andra människor utstyrda i märkliga kläder, människor i vanliga kläder. Så småningom, nästan sist, kom jungfrun buren av ett tiotal män, som gick i den vaggande stil som är så utmärkande för sådana bärargrupper.
Processionen inleddes med några kraftiga bomber och med vissa mellanrum sköts flera bomber upp, en i varje omgång. Den enda vägen ner var processionens väg. Eftersom jag väntat in jungfrun var jag nästan sist. Efter några hundra meter kom vi in i den bebyggelse som klättrade uppför berget. Överallt fullt med åskådare som stod och satt längs vägen, på vägen och på de små tomterna, i fönstren. Dörrar in i vardagsrum var öppna, folk satt och stod även där. Hela tiden mycket ljud, trummor, skratt, prat; när jungfrun placerades på sitt bord applåder.
Så var det dags för det nästan obligatorika fyrverkeriet. Det var enormt, det största jag sett.
En halvtimme - kanske - senare började fas två. Jungfrun skulle till kyrkan Santos Juanes strax intill. Det visade sig att även det skulle ta sin tid. Olika dansgrupper, barn, vuxna visade upp sitt kunnande längs vägen till kyrkan, musikgrupper spelade, fallasgrupper gick. Så småningom, nästan sist, bars jungfrun, nu på en annan ställning full med lampor. Alla gick mycket, mycket långsamt, pauser under dansuppvisningarna. Allra sist kom Santa Cecilias Banda Symfonica och spelade mycket vackert.
Under fas två hann vi med att ta oss in på en bar längs processionsvägen och ta varsin kaffe - cortado och con leche - och titta lite på matchen Real Madrid-FC Barcelona. Barcelona ledde då med 2-0 och vann, som jag väntat.
Långt innan vi kom hem var det söndag. Vi hade varit ute länge och var hungriga och trötta.
Avslutningsvis några bilder från fas ett och fas två.
Kommentarer
Trackback
